Still standing
Jag överlevde första kursen, vet inte riktigt hur, men jag gjorde det. Kursen i sig var inte så farlig, det var grupparbetet som tog all energi och tålamod. Kursen som vi läser nu är mer individuell vilket är skönt men nu läser vi statistik istället och det är mycket jobbigare. Står ut än så länge och det är skönt att slippa tvingas arbeta tillsammmans med människor som inte är villiga att göra sin del.
Helgen har spenderats med att kurera en envis förkylning och laga lunchlådor. Inte så värst spännande men ack så nödvändigt.
Nu ska jag lista göra klart min pumpa- och potatissoppa. Har aldrig gjort den förut men det verkade gott när jag kom på idén.
-
Ångest, frustration och alla andra jobbiga känslor bubblar upp inom mig. Den senaste veckan har varit jobbig, FÖR jobbig. Skolarbetet tär på mig. Vi arbetar i grupp men det är jag som får göra allting. Att bara behöva göra sin egen del utav arbetet hade varit tillräckligt jobbigt men nu gör jag arbetet för 4 personer och jag slits i bitar av det.
Jag mår dåligt men kan inte säga orden högt, inte tillräckligt högt iallfall. Vill bara få tid att vila men det finnns ingen. Ha varit i skolan varje dag sedan förra veckan och det blir några timmar i kväll också eftersom att de andra i gruppen inte gjort sina delar av arbetet så måste jag göra dem ikväll eftersom att man bedöms som grupp och underkänns de andra underkänns även jag. Det känns som att jag faller Jag kan inte sova på nätterna, jag har slutat skratta och existrar bara i form av en zombie utanför skolarbetet.
Vet inte vad jag ska göra
Vet inte ens om jag orkar
Finns så mycket att säga...
Sitter och pluggar nu. Har en massa arbeten på gång samtidigt och deadline på fredag, måndag, nästa tisdag och torsdag. Känns konstigt att bo här i den här staden, allt är nytt. Lägenheten, utbildningen, människorna, ja allt helt enkelt. Vet inte om jag trivs. Allt har gått så fort och så är man helt plötsligt mitt upp i det man planerat för under så lång tid.
Så mycket händer just nu. Flyttade hit för en månad sedan och har redan hunnit tröttna på vår nuvarande lägenhet och skaffat en ny. Inflyttning vet jag inte riktigt när det blir men inom 2 månader när vår lägenhet fått en ny hyresgäst.
Senast jag skrev något var i augusti innan flytten. Jag var sjuk och det var precis vad jag misstänkte att det var. HAde tur och fick behandling fort så jag är okej. Hade dessutom så tur att jag hann bli frisk till skolan började. VAr dock seg och matt första veckan efter behandlingen men jag kunde iallafall vara med.
Har gått 3 veckor på Psykologprogrammet och jag vet fortfarande inte vad jag tycker om det. Det är svårt att beskriva men jag har ingen brådska. Om allt funkar som det ska kommer jag ju att läsa i 5 år vilket ger mig mer än tillräckligt med tid att ta reda pu hurvida jag gillar programmet eller inte.
Har hunnit sälja våra gamla möbler och köpt nya vilket känns skönt. Börjar få det ganska okej här i lägenheten men det är svårt att trivas. För mycket fest i den här delen av stan och speciellt i vår trappuppgång. I stadsdelen vi ska flytta till ska det tydligen vara bättre och husen är 20 år nyare så bara det gör att det är värt att lägga en massa tid och energi på en flytt.
Ska färdigställa några texter som ska tas med på handledning och gruppmöte imorgon och sedan blir det sängen. Är trött och känner mig utdränerad men jag kämpar. Hatar att inte avra som alla andra. De lever livet utan att oroa sig för morgondagen. De har ork att fixa både skolarbetet och ha ett rikt socialt liv med mängder av aktiviteter. Medan jag går hem direkt efter skolan och vilar för att överhuvud taget orka sätta mig med skolarbetet på kvällen. Har dessutom lyckats få en inflammation i tumleden på höger hand vilket är mindre roligt eftersom att tummen behövs när man skriver för hand. Har ju laptopen vilket hjälper mycket men jag är definitivt långsammare nu än när lederna inte är inflammerade.
Nu ska jag sluta vältra mig i självömkan och göra klart mina texter och sedan sova.
Det gör ont!
Nu ska jag återgå till att vila så får jag se hur det blir med smärtorna.
Packning
I morse när jag vaknade värkte varenda muskel i hela kroppen, hade så fruktansvärt ont. Visste ju innerst inne att det kanske inte var världens bästa idé att hjälpa till att packa inför flytten igår eftersom att jag är inne i en ganska dålig period då det kommer till värken. Trots bättre vetande överansträngde jag mig och i morse fick jag verkligen lida konsekvenserna av detta. Skulle egentligen ha åkt in till stanna med pappa i morse men det var helt otänkbart då kroppen kändes som att jag vore 90 år gammal.
Försökte istället somna och sova bort värken. Tog lite tid men till slut lyckades jag somna och sova bort större delen av dagen. Tog mig upp vid 14-tiden och sedan dess har jag hjälpt älsklingen med packandet. Idag tog jag dock mitt förnuft till fånga och har hållit mig till att sortera och planera packningsarbetet och istället delegerat tyngre arbetsuppgifter. Tur att man har en snäll sambo som är stark:)
Kvällen kommer antagligen att spenderas framför datorn och TVn. Älsklingen håller på att fixa kycklingsallad till middag (bättre sent än aldrig) och sedan tar vi nog ledigt från flyttarbetet resten av kvällen.
I morgon ska vi gör ett nytt försök att åka in till stan så vi får väl se hur det blir med det:)
Funderingar
Känns väldigt konstigt att börja skolan och gå en utbildning tillsmammans med en klass.
Egentligen är det väl inte så jättekonstigt att det känns underligt. På grund av sjukdomen har jag ju inte gått vanligt gymnasium utan läst enstaka kurser på Komvux och en hel del på distans. Vet inte hur det kommer att kännas att läsa tillsammans med samma grupp människor i 5 år. Visserligen kommer säkerligen en del att hoppa av, ta studieuppehåll och dylikt så det blir några förändringar men den största delen av de i klassen kommer man nog att läsa hela utbildningen med. Svårt att ge uttryck för hur det känns inombords eftersom att det är svårt att veta vad det egentligen är som jag känner. Ibland tror jag att det är vanlig oro inför skolstarten som de flesta antagligen har medans jag andra gånger undrar om det inte är något djupare. Alla runt mig gör en så stor sak av att jag kom in på Psykologprogrammet och ja, visst det krävs ett högt betygssnitt för att komma in och ja, det är en bra utbildning som ger goda möjligheter att få jobb när man är klar. Jag borde ju vara överlycklig! Jag vet alla dessa saker sedan tidigare, det varju därför jag sökte programmet, att jag ville ha en stabil framtid. Men ändå.....oron finns därinne i huvudet.
Ska försöka tänka på något annat istället för jag kommer ingen vart i mitt resonerande. Tror att förkylningen gör det värre för jag brukar alltid grubbla mycket när jag har feber. Hoppas att jag blir frisk snart och att tankarna försvinner då. Älsklingen håller på med middagen så jag ska nog gå och hjälpa honom en stund.
Och mitt upp i allt blir man sjuk!
Har iallafall hittat en lägenhet. Blev en 4:a vilket känns sjukt stort för bara mig och älsklingen men det var det enda vi hittade och då är det bara att vara tacksamma. Har dock helt okej läge till universitetet och vi har ju tänkt att försöka hitta något mindre och billigare så fort vi kan men för tillfället är vi bara glada över att ha någonstans att bo näår skolan börjar.
Nu måste jag fundera ut vad vi ska äta till middag. Älsklingen har lovat att laga maten men jag måste komma på vad jag vill ha först. Är ganska kräsen och det blir ännu värre när jag är sjuk.
Händer så mycket just nu...
...att jag inte hunnit skriva på närmare en vecka. Först och främst har vi äntligen hittat en lägenhet så nu kan vi pusta ut:) Började faktiskt bli lite smått orolig men nu är den biten avklarad. Fick dessutom andra antagningsbeskedet som bekräftade vad nvi redan visste. Vi kom in! Om mindre än en månad börjar vi alltså Psykologprogrammet. Yes! Känns skönt att ha hela Komvux-kaptitlet av sitt liv avslutat.
NU ska jag fixa lunch och sedan blir det lite letande efter möbler på nätet.
Lördag
Gjort: Vilat, kollat Ikea-katalogen, slösurfat och ätit lunch
Humör: Hyffsat
Dagens låt: Dare you to move - Switchfoot
Kläder: Grå mjukisbyxor och blå t-shirt
Målsättning: Läsa klart boken jag påbörjat och fixa middagen
Tillbaka!
Fick antagningsbeskeden till universitetet när vi var i Indien och jag kom in! I höst börjar man studera på psykologprogrammet! Älsklingen kom in även han så vi blir klasskamrater. Känns skönt att veta att man har något relevant att göra i höst och att man äntligen kommer igång med studierna.
Nu ska man bara hitta en bostad:) Inte direkt superenkelt men det löser sig nog.
Sedan vi kom hem förra lördagen så har vi bara varit hemma 2 dagar och hade vi fullt upp med att hjälpa mamma och pappa med flytten. Är dessutom i en dålig period fysiskt just nu så mina stackars leder i händerna och fötterna är alldeles uppsvullna och ömma. Sjkudomen har en underbar timing som vanligt:)
Ska försöka hitta ork och tid till att skriva om resan men det får bli senare. Idag har jag ordinerats vila av mamma som är sjuksköterska så då är det ju lika bra att lyda:) Är dessutom lika bra att passa på att vila så mycket som möjligt för imorgon ska vi in till stan med ännu mer prylar till mina föräldrars nya lägenhet och på måndag ska vi åka till IKEA hela dagen och det lär ju ta en held del ork.
Nu blir det lite läsning innan lunhcen och sedan ska jag linka (kan inte gå ordentligt pga av svullnaden och värken) tillbaka till sängen för lite välbehövd vila och återhämtning.
Tisdag
Gjort: Varit in till stan och fixat visumstrul samt tagit en vända på stan
Humör: Inte speciellt bra på grund av foten, är så j-vla typiskt att det ska bli såhär när man ska utomlands.
Dagens låt: -
Kläder: Svart/vit-randig top och svarta pösiga shorts
Målsättning: Vila, bandagera foten, och planera resan lite mer
Ont, ont, ont!
Gårdagen var både bra och dårlig. Hittade en hel del fynd på stan i form utav ett smyckesskrin, armband, halsband och lita andra småsaker. Fick även ut visumet men när vi kommit hem på kvällen oh kollade på det så hade ambassaden stavat mitt namn fel. Great, just great! Var tvngen att gå dit i morse och försöka reda ut problemet. Hade dock tur och fick hjälp av mycket bra och serviceinriktad personal.
Älsklingen är ute och köper mat och lite andra prylar så när han kommer hem igen så ska vi linda min fot så att den iallfall få lite stöd. Just nu sittar jag bara och slösurfar men jag ska snart gå och lägga mig så att foten får lite välbehövd vila.
Stockholm och världens promenad
En miljon saker att göra
Mätt och trött
Lagade indiskt till middag vilket var gott och riktigt mättande. Har kollat på filmen Frida med Salma Hayek alldeles nyss. DEn är så himla bra och Frida Kahlo var verkligen en otroligt duktig konstnär. Nu ska jag hjälpa älsklingen med golvet en liten stund och sedan blir det antagligen kvällsfika och sömn.
